"Måla akvarell med Svenrobert Lundquist"

Vi träffades på Folkkulturcentrum i Hjorthagen kl 11-16, en lördag. Vår lärare var en energisk estradör som varit rektor på Valand, museichef och gallerist i Göteborg. Han kunde många anekdoter om konstnärer han studerat eller arbetat tillsammans med. Vi var ett trettiotal deltagare varibland flera nya medlemmar.

Han betonade idé och avsikt. För att måla måste man ha någon slags idé, se vart man vill komma. Materialvalet är vikigt. Vill man ha en distinkt linje måste man ha en därtill lämpad pensel eller en pinne. Man måste pröva sig fram. Målet är att man ska kunna utföra en idé med något slags avsikt. För att nå detta måste man ha en plan. Vilken färgskala? Måste man ha en horisont? Idel val. Gör en kvadratisk plan, ange ton! Det var föreläsningen. Sedan målade vi. Plockade in en del löv som motiv. Svenrobert gick runt, tittade och diskuterade.

Genomgången var nog den mest hårdhänta jag varit med om. Genomförd med fart och glatt humör. Många var vi som blev sågade jäms med fotknölarna. Helt lustigt var det inte, men hans synpunkter var tänkvärda. I jämförelse med alla mesiga genomgångar jag varit med om var nog denna ovanligt lärorik.

Han påtalade hur de vita ränder som ofta uppstår mellan olika färgytor stör, ville ha kraftiga färger och ogillade kritiga akvareller, tyckte inte om bilder med många färger men menade att en konstnär borde variera sina färger mellan olika bilder, visade hur man ofrivilligt kunde påverkas i färgval av fläckar på skivan vid sidan av papperet, önskade sig klara avgränsningar av motivet så att inte det vita papperet plötsligt tog över i kanterna, ville ha riktning och struktur på bilderna.

Ruth Abramson

Se bildspel nedan

foto Marianne Kube